Koncernstruktur via API: var moderbolag och dotterbolag syns, vad som är gratis och vad som saknas

Skriven av GET /bolag. Vi är inte Bolagsverket och inte jurister; lagtexten återges som den står och är ingen rådgivning. Uppgifterna är kontrollerade på Bolagsverkets och SCB:s egna sidor, i Bolagsverkets utvecklarportal, hos riksdagen och på taxonomier.se 2026-10-26. Inloggning och transaktionspriser står i Bolagsverkets API förklarat.

Ägandet registreras inte

Bolagsverket registrerar inte vilka som är aktieägare i ett aktiebolag. Aktieägarna står i aktieboken, som styrelsen för och som ska hållas tillgänglig för allmänheten hos bolaget självt (Bolagsverket, läst 2026-10-26). För avstämningsbolag gäller andra regler, skriver Bolagsverket på samma sida.

Ett bolag är moderbolag när det har mer än hälften av rösterna i ett annat, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, till exempel rätt att utse mer än hälften av styrelsen (årsredovisningslagen 1 kap. 4 §, riksdagen, läst 2026-10-26). Eftersom aktieinnehaven inte registreras finns det inget register att fråga om just det. Koncernen syns bara indirekt, och nästan allt som syns kommer ur årsredovisningarna.

Källa	Vad den säger om koncernen	Pris
Årsredovisningar i iXBRL, Bolagsverkets gratis API	Moderbolaget i dotterbolagets not, dotterbolagen med ägarandel i större moderbolags not, koncernens siffror	0 kr
Bolagsverkets betalda API, /finansiella-rapporter	Om en inlämnad årsredovisning innehåller en koncernredovisning	En transaktion
Bolagsverkets betalda API, fusioner och filialer	Fusion med ett helägt dotterbolag, utländskt bolag som äger en svensk filial	En transaktion
Registret över verkliga huvudmän	Personen som ytterst äger, med omfattning i intervall, och bolaget kontrollen går genom	Tilläggsavtal, begränsad tillgång
SCB:s företagsregister	En kod: privat svenskt med koncern, utländskt och så vidare	0 kr

Källor: Bolagsverkets sidor och utvecklarportal, SCB:s variabelbeskrivning, lästa 2026-10-26.

Vad årsredovisningen måste säga

Årsredovisningslagen gör skillnad på uppåt och nedåt i koncernen, och på stora och små bolag (lagtexten hos riksdagen, läst 2026-10-26):

• Uppåt, alla dotterbolag. Ett dotterbolag ska ange namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderbolag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som bolaget ingår i (5 kap. 21 §). Större företag ska dessutom ange moderbolaget för den största koncernen, och var den går att få om moderbolaget är utländskt (5 kap. 45 §).
• Nedåt, bara större företag. Ett större företag ska för varje dotterbolag ange namn, organisationsnummer, säte, eget kapital, resultat, ägarandel och antal andelar, och röstandelen om den avviker (5 kap. 29 §). Bolagsverket kan medge att uppgiften utelämnas om den skulle kunna vålla allvarlig skada (5 kap. 30 §).
• Koncernredovisning. Ett moderbolag ska upprätta koncernredovisning, men inte i en mindre koncern (7 kap. 1 och 3 §§), och inte om ett överordnat moderbolag gör det och vissa villkor är uppfyllda (7 kap. 2 §). Den som upprättar en koncernredovisning ska alltid ge in den till Bolagsverket (8 kap. 16 §).

Större är den som är börsnoterad eller under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren haft mer än ett av: fler än 50 anställda i medeltal, mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning, mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Samma gränser gäller för en större koncern, räknade på hela koncernen (1 kap. 3 §).

Det ger en bedömning som styr resten av guiden. I en mindre koncern behöver ingen upprätta koncernredovisning, och då finns det enligt vår läsning av 5 kap. 21 § inget moderbolag som dotterbolaget måste ange. Moderbolaget, som också är ett mindre företag, behöver inte lista sina dotterbolag. En liten koncern kan alltså sakna spår i årsredovisningarna utöver belopp som rör koncernföretag, till exempel skulder till koncernföretag i balansräkningen. Moderbolaget hittar du oftast nerifrån, i dotterbolagets årsredovisning. Dotterbolagen hittar du bara uppifrån, och bara i större företag.

Uppgifterna är också gamla. Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut (aktiebolagslagen 7 kap. 10 §, riksdagen, läst 2026-10-26), och årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter stämman (årsredovisningslagen 8 kap. 3 §). En årsredovisning som lämnas in på sista dagen beskriver alltså läget sju månader tidigare, och den är den senaste tills nästa kommer. Vår uträkning är att koncernen i den senaste årsredovisningen kan vara upp till 19 månader gammal när bolaget lämnar in i tid, och äldre när det inte gör det. Ett köp eller en försäljning av ett dotterbolag däremellan syns inte.

Det som är gratis: koncernredovisningen som fil

Bolagsverkets API för värdefulla datamängder kostar ingenting och kräver inget avtal. Bland handlingarna finns koncernredovisning för aktiebolag enligt K3 och års- och koncernredovisningar enligt ESMA:s taxonomi ESEF, när de lämnats in digitalt (Bolagsverket, läst 2026-10-26). Det finns inget tvång att lämna in digitalt, så alla bolag har inte en sådan fil.

API:et har inga fält om koncerner. I OpenAPI-beskrivningen för VärdefullaDatamängder v1 finns varken moderbolag, dotterbolag eller ägare, och POST /dokumentlista svarar bara med dokumentId, filformat, rapporteringsperiodTom och registreringstidpunkt (utvecklarportalen, läst 2026-10-26). Om en handling innehåller en koncernredovisning ser du alltså först när du öppnat filen. Hur du hämtar den står i guiden om årsredovisningar via API.

I filen finns koncernen på tre ställen enligt taxonomierna på taxonomier.se (version 2021-10-31, läst 2026-10-26):

1. Dotterbolagen, i moderbolagets not om andelar i koncernföretag. Både K2 och K3 har ett block för varje företag med namn, organisationsnummer, säte, kapitalandel, röstandel, antal andelar, redovisat värde, eget kapital och årets resultat.
2. Moderbolaget, i dotterbolagets not. Både K2 och K3 har ett block med moderbolagets namn, organisationsnummer och säte. I K3 anges också vilken sorts moderbolag det är, till exempel det närmaste som upprättar koncernredovisning eller det i den största koncernen.
3. Koncernens siffror, i en års- och koncernredovisning. Varje belopp står där två gånger, en gång för koncernen och en gång för moderbolaget.

Det som inte är taggat i blocken, till exempel en not som bara står som text, når du bara genom att tolka texten.

Taxonomierna för års- och koncernredovisning enligt K2 och K3 uppdaterades senast den 9 september 2026 (taxonomier.se, läst 2026-10-26), så vilka fält som finns beror på vilken version filen följer.

Så läser du koncernen ur iXBRL-filen

Två saker skiljer en koncernfil från en vanlig årsredovisning.

Koncernen och moderbolaget har samma perioder. De skiljs bara av ett segment i filens xbrli:context. I tillämpningsexemplet på taxonomier.se ser kontexten för koncernen ut så här:

<xbrli:context id="period0_kon">
  <xbrli:entity>
    <xbrli:identifier scheme="http://www.bolagsverket.se">5569999999</xbrli:identifier>
    <xbrli:segment><se-gen-base:RedovisningInformationKoncernSegment/></xbrli:segment>
  </xbrli:entity>
  <xbrli:period><xbrli:startDate>2021-01-01</xbrli:startDate><xbrli:endDate>2021-12-31</xbrli:endDate></xbrli:period>
</xbrli:context>

Moderbolagets kontext är likadan men har RedovisningInformationJuridiskPersonSegment. En tolkare som bara ser till begrepp och period skriver över den ena siffran med den andra. När vi körde en sådan på exemplet blev nettoomsättningen för 2021 moderbolagets 20 693 000 kronor i stället för koncernens 564 684 000.

Samma siffra kan ha olika noggrannhet. I flerårsöversikten är koncernens nettoomsättning taggad som 565 miljoner (scale="6"), i resultaträkningen som 564 684 tusen (scale="3"). Efter skalan är de inte lika. Behåll den med flest decimaler (decimals).

Dotterbolagens uppgifter hänger ihop med tupleRef, inte med kontexten: i K2-exemplet nedan står namnet på periodens kontext och beloppen på balansdagens.

Koden nedan använder bara Pythons standardbibliotek.

import xml.etree.ElementTree as ET
from decimal import Decimal

IX = "{http://www.xbrl.org/2013/inlineXBRL}"
XBRLI = "{http://www.xbrl.org/2003/instance}"

def tal(f):
    text = "".join(f.itertext()).strip().replace(" ", "").replace(" ", "").replace(",", ".")
    varde = Decimal(text or "0") * Decimal(10) ** int(f.get("scale", "0"))
    return -varde if f.get("sign") == "-" else varde

def kontexter(rot):
    """Context-id till (slutdatum, del). Del är koncern, moderbolag eller None."""
    ut = {}
    for k in rot.iter(XBRLI + "context"):
        p = k.find(XBRLI + "period")
        slut = p.findtext(XBRLI + "endDate") or p.findtext(XBRLI + "instant")
        seg = k.find(f"{XBRLI}entity/{XBRLI}segment")
        namn = [e.tag.split("}")[1] for e in seg] if seg is not None else []
        del_ = ("koncern" if "RedovisningInformationKoncernSegment" in namn
                else "moderbolag" if "RedovisningInformationJuridiskPersonSegment" in namn
                else None)
        ut[k.get("id")] = (slut, del_)
    return ut

def dotterbolag(rot):
    """Noten om andelar i koncernföretag: en rad per företag och år, sammanhållen av tupleRef."""
    ktx, rader = kontexter(rot), {}
    for f in rot.iter():
        if f.tag not in (IX + "nonNumeric", IX + "nonFraction") or not f.get("tupleRef"):
            continue
        rad = rader.setdefault(f.get("tupleRef"), {})
        namn = f.get("name").split(":")[1]
        if f.tag == IX + "nonFraction":
            rad[namn] = tal(f)
            rad["datum"] = ktx[f.get("contextRef")][0]
        else:
            rad[namn] = " ".join("".join(f.itertext()).split())
    return [r for r in rader.values() if any(k.startswith("InnehavAndelarKoncernforetag") for k in r)]

def nyckeltal(rot, begrepp):
    """Ett värde per begrepp, del och datum. Vid dubbletter vinner den med flest decimaler."""
    ktx, fakta = kontexter(rot), {}
    for f in rot.iter(IX + "nonFraction"):
        namn = f.get("name").split(":")[1]
        if namn not in begrepp:
            continue
        slut, del_ = ktx[f.get("contextRef")]
        dec = Decimal("Infinity") if f.get("decimals") == "INF" else Decimal(f.get("decimals", "0"))
        nyckel = (namn, del_, slut)
        if nyckel not in fakta or dec > fakta[nyckel][0]:
            fakta[nyckel] = (dec, tal(f))
    return {k: v[1] for k, v in fakta.items()}

rot = ET.parse("arsredovisning-exempel-4.xhtml").getroot()
for r in dotterbolag(rot):
    print(r["datum"], r.get("InnehavAndelarKoncernforetagDotterforetag") or r.get("ForetagetsNamn"),
          r.get("InnehavAndelarKoncernforetagKapitalandel"), r.get("InnehavAndelarKoncernforetagRostrattsandel"))

rot = ET.parse("tillampningsexempel-k3-koncern-exempel-2-2021-rev20240916.xhtml").getroot()
for (namn, del_, slut), varde in sorted(nyckeltal(rot, {"Nettoomsattning"}).items()):
    print(del_, slut, varde)

Vi körde koden den 26 oktober 2026 med Python 3.13 på två påhittade exempel från taxonomier.se: exempel 4 bland K2-exemplen, med två dotterbolag, och års- och koncernredovisningen enligt K3 (exempel 1a, reviderat 2024-09-16). Utdata, med kapitalandel och röstandel som andel av 1:

2016-12-31 DB nr 1 1.000 0.510
2016-12-31 DB nr 236 0.550 0.600
2015-12-31 DB nr 1 1.000 0.510
2015-12-31 DB nr 236 0.550 0.600
koncern 2020-12-31 538745000
koncern 2021-12-31 564684000
moderbolag 2020-12-31 23070000
moderbolag 2021-12-31 20693000

K2-exemplet följer taxonomin från 2017, och i exempelfilen har blocket bara namnet (InnehavAndelarKoncernforetagDotterforetag). I 2021 års version har blocket fälten ForetagetsNamn, Organisationsnummer och ForetagetsSate. Koden samlar alla fält med samma tupleRef och bör därför ta med dem, men vi har inte hittat någon exempelfil med det blocket ifyllt, så den delen är inte provkörd. Detsamma gäller moderbolagets block.

Ett moderbolag kan enligt 5 kap. 21 § anges med personnummer. Det gäller när moderbolaget är en enskild näringsidkare, och då är uppgiften en personuppgift som du bör låta bli att spara om du inte behöver den.

Det som kostar: Bolagsverkets betalda API

Företagsinformation v4 är Bolagsverkets avtalsbundna API. Det kostar 5 000 kronor i anslutningsavgift och sedan 1 000, 5 000, 13 000 eller 24 000 kronor i månaden för 500, 3 000, 8 000 eller 15 000 transaktioner, exklusive moms (Bolagsverket, läst 2026-10-26).

I OpenAPI-beskrivningen finns inga fält för moderbolag, dotterbolag eller ägarandelar (utvecklarportalen, läst 2026-10-26). Det som går att få är fyra signaler.

Om årsredovisningen innehåller en koncernredovisning. /finansiella-rapporter listar bolagets årsredovisningar per räkenskapsperiod, och fältet arsredovisningsinnehall får koden KONCRN när en koncernredovisning ingår. Samma uppgift finns som innehallerKoncernredovisning i /organisationer. Det säger att bolaget är moderbolag i en koncern som upprättar koncernredovisning, men inte vilka dotterbolagen är.

# Testmiljön, med Bolagsverkets eget testbolag. Inte provkört, det kräver avtal och nycklar.
curl -s -X POST "https://gw-accept2.api.bolagsverket.se/foretagsinformation/v4/finansiella-rapporter" \
  -H "Authorization: Bearer YOUR_ACCESS_TOKEN" \
  -H "Content-Type: application/json" \
  -d '{"identitetsbeteckning": "5567223705"}'

Svaret har formen finansiellaRapporter[].rakenskapsperioder[].arsredovisningar[].arsredovisningsinnehall[], där varje rad har en kod och en klartext.

Fusion med ett helägt dotterbolag. Informationsmängden DETALJERAD_STATUS i /organisationer visar fusioner, delningar och ombildningar som företaget befinner sig i, med övertagande och överlåtande företag. En av fusionstyperna i kodlistan är FHD, fusion av helägt dotterbolag. Det är den enda registeruppgift vi hittat som pekar ut ett visst dotterbolag. Hur länge en avslutad fusion syns anger varken Bolagsverkets sida eller beskrivningen.

Utländskt bolag med svensk filial. UTLANDSK_FILIALAGANDE_ORGANISATION ger det utländska bolag som äger en svensk filial. En filial är en del av det utländska bolaget, inte ett dotterbolag.

Uppdrag i andra bolag, inte ägande. /organisationsengagemang med ett organisationsnummer svarar med de bolag där organisationen är funktionär, enligt beskrivningen i OpenAPI-filen. Den ger alltså inte ett moderbolags dotterbolag. En juridisk person kan inte vara styrelseledamot i ett aktiebolag (aktiebolagslagen 8 kap. 10 §, riksdagen, läst 2026-10-26). Rollerna i kodlistan omfattar bland annat bolagsman, komplementär, kommanditdelägare och revisor. Vår bedömning är att anropet med ett aktiebolags nummer främst visar handelsbolag och kommanditbolag där bolaget är delägare, och revisionsbolagets uppdrag. Varje anrop räknas som en transaktion.

Verkliga huvudmän: en kedja till en person

Registret över verkliga huvudmän är inget ägarregister. Det anger den fysiska person som ytterst äger eller kontrollerar bolaget. I OpenAPI-beskrivningen för VerkligaHuvudmän v1 har varje verklig huvudman en omfattning av kontrollen i intervall, till exempel mer än 50 men högst 75 procent, och kan ha en indirektKontroll med namn och organisationsnummer på det bolag kontrollen går genom (utvecklarportalen, läst 2026-10-26). Det är ett steg i kedjan, inte hela trädet, och inga andelar mellan bolagen.

Tillgången är begränsad sedan den 1 juli 2026. Bolagsverket delar in användarna i tre grupper: myndigheter som arbetar mot penningtvätt, verksamhetsutövare som enligt penningtvättsregelverket behöver uppgifterna för kundkännedom, och övriga som kan visa ett berättigat intresse. För den tredje gruppen är tillgången begränsad, avgiftsbelagd och kopplad till enskilda ärenden eller företag (Bolagsverket, läst 2026-10-26). Genom API:et krävs ett tilläggsavtal och klientcertifikat, och varje fråga räknas som en transaktion (Bolagsverket, läst 2026-10-26). Vår bedömning är att den som vill rita upp en koncern utan krav på kundkännedom normalt inte får använda registret till det.

SCB: en kod för ägarkontroll

SCB:s företagsregister har variabeln Ägarkontroll (AgKat), som anger hur och av vem företaget är ägt eller kontrollerat. Värdena är 10 statligt, 20 kommunalt, 30 regioner, 41 privat svenskt utan koncern, 42 privat svenskt med koncern och 50 utländska (variabelbeskrivningen, läst 2026-10-26). Variabelbeskrivningen säger inte om bolaget är moder eller dotter i koncernen, och anger inget moderbolag.

API:et är avgiftsfritt, och SCB:s sida om betaltjänsterna nämner ägarkontroll som urvalsvillkor men inga uppgifter om moderbolag (SCB, läst 2026-10-26). Koden duger som ett gratis första filter: ett bolag med 41 behöver du inte leta moderbolag för. Hur du hämtar den står i guiden om SCB:s företagsregister via API.

Räknat exempel: kunderna per koncern

Exemplet är påhittat. Exempelbolaget i Sundsvall AB (000000-0000, påhittat bolag) har 1 200 företagskunder i sitt kundregister och vill en gång om året märka vilka som hör till samma koncern, så att de kan samlas under ett ramavtal. Priserna är Bolagsverkets, exklusive moms, hämtade 2026-10-26. Andelarna är antaganden för exemplet, inte siffror från SCB eller Bolagsverket.

Steg 1, SCB, 0 kronor. Ägarkontrollen hämtas för alla 1 200. Anta att 420 har kod 42 eller 50. Övriga 780 lämnas.

Steg 2, Bolagsverkets gratis API, 0 kronor. För de 420 hämtas dokumentlistan och den senaste årsredovisningen, två anrop per bolag, 840 anrop. Moderbolaget läses ur noten. Anta att 70 procent, 294 bolag, har en digital årsredovisning med noten. Både i K2 och K3 finns moderbolaget i ett eget block när bolaget taggat det, annars i text som måste tolkas. De som själva är moderbolag i en större koncern har dessutom listan över sina dotterbolag.

Steg 3, resten. 126 bolag återstår. Anta att 80 av dem lämnat på papper och att 46 har en digital årsredovisning utan not om moderbolag, till exempel för att koncernen är liten. För de 46 finns ingen not att köpa.

De 80 inskannade årsredovisningarna kan köpas genom Bolagsverkets betalda dokument-API, om de finns där. Bolagsverket anger inte på sina sidor vilka inskannade årsredovisningar som ingår, så det måste frågas först. Sprids hämtningen över året blir det i snitt 7 dokument i månaden, vilket ryms i nivån för 100:

• Anslutningsavgift: 5 000 kr
• Dokumentnivå: 12 × 4 000 kr = 48 000 kr
• Första året: 53 000 kr
• Per hämtat dokument: 53 000 kr / 80 = cirka 660 kr

Bolagsverkets sida säger inte om ett avtal för bara dokument också kräver en transaktionsnivå. Om det gör det tillkommer minst 12 000 kronor om året. Och de inskannade dokumenten måste läsas för hand.

Det som kostar är alltså inte uppgiften utan pappret. Steg 1 och 2 ger moderbolaget för de flesta kunder med en koncern och kostar ingenting. Pengarna i steg 3 köper ingen bättre uppgift, bara samma not ur en bild.

Det som inte finns att hämta

• Ett aktuellt koncernträd. Inget svenskt register har det, eftersom ägandet i aktiebolag inte registreras. Det byggs ur årsredovisningarna, ett bolag i taget, och blir så gammalt som de är.
• Ägarandelar i mindre bolag. Bara större företag måste ange ägarandelen i sina dotterbolag.
• Dotterbolag i en mindre koncern. Det finns ingen skyldighet att lista dem, och ingen koncernredovisning.
• Utländska delar. Det svenska dotterbolaget anger sitt utländska moderbolag, men resten av en utländsk koncern står i utländska handlingar. Ett svenskt moderbolag som inte upprättar egen koncernredovisning för att ett överordnat moderbolag gör det ska ge in den överordnade koncernredovisningen till Bolagsverket (7 kap. 2 §).
• Ändringar under året. Eftersom ägandet inte registreras finns det ingen ändring att avisera när ett dotterbolag säljs.

När du inte behöver någon leverantör

Behöver du veta moderbolaget för egna kunder eller leverantörer, eller dotterbolagen till ett större bolag, räcker det som är gratis: SCB:s kod för att sortera, Bolagsverkets gratis API för årsredovisningarna och koden ovan för att läsa dem. Det kräver inget avtal och kostar ingenting.

En leverantör kan vara rimlig om du behöver hela trädet i flera led, även för små koncerner och med utländska delar, färdigt och uppdaterat. Fråga då var uppgiften kommer ifrån när den inte står i en årsredovisning, hur gammal den är, och om varje länk i trädet går att spåra till en handling och ett datum. Vilka leverantörer vi jämfört och vad de säger att de har står under jämförelser.

Vår egen tjänst GET /bolag har inte koncernstruktur i första versionen. Den är inte öppen än när den här guiden skrivs, och är byggd för internt bruk hos svenska företag och organisationer. Uppgifterna kommer från Bolagsverket och SCB.

Vanliga frågor

Finns det ett API för koncernstruktur hos Bolagsverket?

Nej. Bolagsverket registrerar inte aktieägare, och varken det gratis eller det betalda API:et har fält för moderbolag eller dotterbolag (utvecklarportalen, läst 2026-10-26). Koncernen finns i årsredovisningarna, som är gratis i iXBRL när de lämnats in digitalt.

Hur hittar jag moderbolaget till ett bolag?

Läs bolagets senaste årsredovisning. Ett dotterbolag ska ange namn, organisationsnummer och säte för det moderbolag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncernen det ingår i (årsredovisningslagen 5 kap. 21 §). Upprättar ingen koncernredovisning, som i en mindre koncern, kan uppgiften saknas.

Hur hittar jag ett bolags dotterbolag?

I moderbolagets not om andelar i koncernföretag. Ett större företag måste lista dem med organisationsnummer och ägarandel (5 kap. 29 §); ett mindre behöver inte.

Ger /organisationsengagemang ett bolags dotterbolag?

Nej. Den ger de bolag där organisationen har ett uppdrag som funktionär, och en juridisk person kan inte vara styrelseledamot i ett aktiebolag.

Står ägarandelen i registret över verkliga huvudmän?

För personer, i intervall, och bara för den som ytterst äger eller kontrollerar. Andelarna mellan bolagen i koncernen står inte där, och tillgången är sedan den 1 juli 2026 begränsad till dem som kan visa att de har rätt till uppgifterna.

Hur gammal är koncernen i årsredovisningen?

Den visar läget på balansdagen. Med sex månader till årsstämman och en månad till inlämningen kan den senaste årsredovisningen beskriva ett läge som är upp till 19 månader gammalt, enligt vår uträkning, och äldre om bolaget lämnat in sent.