Samordnad registerkontroll vid upphandling förklarad: vad Bolagsverket ska kontrollera, när det går och vad kommunen gör till dess

Skriven av GET /bolag. Vi är inte Bolagsverket, Upphandlingsmyndigheten eller regeringen. Uppgifterna är kontrollerade i propositionen, betänkandet, förordningen och på myndigheternas egna sidor 2026-10-27. Det som är vår egen slutsats är märkt som bedömning.

Läget i oktober 2026

Lagen är beslutad och gäller, men systemet finns inte än.

När	Vad
12 februari 2026	Regeringen beslutar lagrådsremissen Förenklad leverantörskontroll vid upphandling
12 mars 2026	Regeringen lämnar proposition 2025/26:177 till riksdagen
27 maj 2026	Riksdagen bifaller finansutskottets betänkande 2025/26:FiU42 och antar lagförslagen
28 maj 2026	Regeringen utfärdar förordningen (2026:890) om samordnad registerkontroll i samband med upphandling
1 juli 2026	Lagändringarna och förordningen träder i kraft, liksom nya regler om uteslutning i LOV
Senast april 2027	Bolagsverkets pilot ska starta
2028	Bolagsverkets tjänst ska lanseras

Upphandlingsmyndigheten kallar lagändringarna en förberedande åtgärd inför systemet (nyheten 16 juni 2026, läst 2026-10-27). Skälet till att reglerna kom först står i propositionen, avsnitt 10: Bolagsverket ska kunna köra en pilot och ansluta användare och register efter hand, och reglerna om sekretess och tystnadsplikt måste gälla redan då.

Propositionen återger Bolagsverkets ambition att leverera en pilot i slutet av 2026. Bolagsverkets egen sida, uppdaterad 2026-09-18, säger i stället att piloten ska starta senast i april 2027 och att tjänsten lanseras 2028 (Bolagsverket, läst 2026-10-27). Vi går efter den nyare uppgiften.

Piloten

Enligt samma sida ska piloten:

• erbjudas ett begränsat urval upphandlande organisationer
• köras med riktiga uppgifter, inte testdata
• gälla upphandlingar enligt LOU
• gälla leverantörer som är aktiebolag
• innehålla uppgifter från Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket.

Polismyndighetens belastningsregister står inte i listan. Att brottskontrollen alltså inte ingår i piloten är vår läsning av sidan, inte något Bolagsverket skriver ut. Under piloten ansluter Bolagsverket successivt de organisationer som inte är med, så att de kan börja när tjänsten lanseras.

Vad Bolagsverket ska kontrollera

Förordningen (2026:890), 5 §, säger att Bolagsverket på begäran av en upphandlande myndighet, upphandlande enhet, region eller behörig myndighet ska kontrollera sju saker:

Register	Vad som kontrolleras
Polisens belastningsregister	Domar för personerna i leverantörens personkrets
Skatteverkets skattekonto	Om det finns ett underskott
Kronofogdens utsökning och indrivning	Skuld för obetalda skatter eller socialförsäkringsavgifter
Insolvensregistren	Konkurs, företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering
Bolags- och stiftelseregistren	Uppgift om likvidation i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret eller i stiftelseregistren
Registret över näringsförbud	Förekomst i registret
Registret över verkliga huvudmän	Förekomst i registret

Resten av förordningen styr vad svaret innehåller:

• Belopp. Visar kontrollen ett underskott eller en skuld ska Bolagsverket också kontrollera hur stor den är (11 §). Enligt propositionen, avsnitt 9.1, behöver kommunen beloppet för att pröva om en uteslutning är proportionerlig.
• Domarna sållas. Bolagsverket hämtar domarna (10 §) och redovisar bara dem som är relevanta för de obligatoriska uteslutningsgrunderna för brott (12 §). En dom som inte spelar roll för upphandlingen når alltså aldrig kommunen.
• Fem år. I upphandlingar där LOU:s tidsfrister i 13 kap. 1 a § gäller, och vid uppföljning av sådana kontrakt, får kontrollen bara avse domar från de senaste fem åren (9 §).
• Luckor redovisas. Svaret ska säga om det finns personer i personkretsen som Bolagsverket inte har kunnat kontrollera (12 §).

Beslutet om uteslutning fattar kommunen, inte Bolagsverket (Bolagsverkets sida, läst 2026-10-27).

Vilka personer och vilka företag

Kontrollen i belastningsregistret gäller en bestämd personkrets, som beror på bolagsformen (7 §):

Bolagsform	Personer som kontrolleras
Aktiebolag och ekonomisk förening	Styrelseledamöter och suppleanter, vd, vice vd, verkliga huvudmän och firmatecknare
Handelsbolag	Bolagsmän, verkliga huvudmän, prokurister och firmatecknare
Kommanditbolag	Komplementärer, verkliga huvudmän, prokurister och firmatecknare
Stiftelse	Styrelseledamöter och suppleanter, verkliga huvudmän och firmatecknare
Enskild näringsidkare	Näringsidkaren och prokurister

Är en bolagsman eller komplementär själv ett bolag kontrolleras de som företräder det bolaget på samma sätt. Medborgare i tredje land, alltså utanför EU, ingår inte i kontrollen (8 §).

Förordningen gäller bara aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag, kommanditbolag, stiftelser, enskilda näringsidkare, läkare och fysioterapeuter (2 §), och inte utländska leverantörer (3 §). Paragraf 7 anger också en personkrets för ideella föreningar, men de står inte i uppräkningen i 2 §. Propositionen, avsnitt 9.1, skriver att ideella föreningar riskerar att hamna utanför eftersom de inte alltid är registrerade, och att det kan ändras när skyldigheten att anmäla verkliga huvudmän utökas den 10 juli 2027. Offentliga organisationer kan inte kontrolleras i systemet (avsnitt 9.2).

När kontrollen får göras

Förordningen (2 §) räknar upp tillfällena:

• när en upphandling avgörs, för leverantören, företag vars kapacitet leverantören åberopar och underleverantörer
• när en sökande prövas i ett valfrihetssystem enligt LOV, och vid ersättningsetablering för läkare och fysioterapeuter
• vid uppföljning av kontrakt och ramavtal under avtalstiden, för att se att kontraktet fullgörs enligt villkoren.

Propositionen, avsnitt 9.2, påpekar att uppgifterna kan ändras varje dag och att en kontroll strax före beslutet minskar risken att de är inaktuella. Kontrollen ska vara kostnadsfri för den upphandlande myndigheten (samma avsnitt).

Tre regler till i förordningen. Bolagsverket får i föreskrifter bestämma för vilka myndigheter och enheter skyldigheten att göra kontrollen gäller (15 §), vilket enligt vår läsning gör det möjligt att ansluta dem i omgångar. Bolagsverket får avstå om den som begär kontrollen brister i hanteringen av personuppgifter (13 §). Och besluten enligt förordningen går inte att överklaga (14 §).

Vad som händer med sanningsförsäkringarna

I dag

För brotten finns i dag inget utdrag ur belastningsregistret som är anpassat för upphandling. Leverantörer begär ibland ut sina egna fullständiga utdrag, men det vanligaste är en sanningsförsäkran, där en företrädare på heder och samvete intygar att ingen i personkretsen är dömd (propositionen, avsnitt 6.2 och 6.3). Upphandlingsmyndigheten skriver att sanningsförsäkran är det bevis som i dagsläget finns för brotten (Uteslutning, läst 2026-10-27, sidan visar inget datum).

Efter lagändringen

Lagen om offentlig upphandling har sedan 1 juli 2026 två nya regler, enligt lagförslaget i propositionen som riksdagen antog. En leverantör behöver inte lämna dokument eller bevis om myndigheten själv kostnadsfritt och elektroniskt kan få motsvarande information via en samordnad registerkontroll (15 kap. 5 §). Och under tröskelvärdena och för sociala och andra särskilda tjänster får myndigheten inte begära handlingar eller intyg i det läget (19 kap. 17 a §). Regeringen skriver att sanningsförsäkringarna så långt som möjligt ska upphöra (avsnitt 9.2).

Villkoret är att myndigheten har möjlighet att få informationen. Vår bedömning är att reglerna därför inte ändrar något för en kommun förrän den är ansluten till Bolagsverkets tjänst, och att sanningsförsäkran för brott behövs också under piloten, eftersom belastningsregistret inte står i pilotens lista.

Det som finns kvar efter 2028

Propositionen räknar själv upp det som systemet inte täcker, och där en försäkran eller andra bevis fortfarande kan behövas (avsnitt 9.1 och 9.2):

• att en skuld för skatter eller avgifter är fastställd genom en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft, eftersom inget register visar det
• planförhandling som slutat i en uppgörelse med borgenärerna, och tvångsförvaltning
• de frivilliga grunderna, till exempel brott mot miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter och allvarliga fel i yrkesutövningen
• utländska leverantörer och offentliga organisationer
• försvars- och säkerhetsupphandlingar, där sanningsförsäkran får användas om det finns särskilda skäl.

LOV: samma grunder som i LOU

Från 1 juli 2026 gäller nya regler om uteslutning i lagen om valfrihetssystem, 7 kap. 1 till 7 §§ (Upphandlingsmyndigheten, 8 juni 2026, läst 2026-10-27):

• alla uteslutningsgrunder i LOV är frivilliga att tillämpa
• kommunen får lägga till egna grunder, om de står i förfrågningsunderlaget
• en sökande ska få yttra sig inom en bestämd tid innan beslutet om uteslutning
• valfrihetssystem som annonserats före 1 juli 2026 följer de gamla reglerna, och den som vill använda de nya behöver annonsera ett nytt beslut.

Vad kommunen kan hämta själv till dess

Fram till 2028 finns de flesta uppgifterna i systemet redan att få, men från olika håll och med olika villkor. Det här har vi läst hos källorna:

Uppgift	Var och på vilka villkor
Finns företaget, avregistrering, pågående konkurs, likvidation eller annat avvecklingsförfarande	Bolagsverkets API för värdefulla datamängder, gratis och utan avtal (navguiden, läst 2026-10-26)
F-skatt, moms och arbetsgivare var för sig	SCB:s företagsregister, gratis med personlig nyckel, veckovis (SCB-guiden, läst 2026-10-26)
F-skatt, moms, arbetsgivare och redovisade arbetsgivaravgifter för tre månader	Skatteverkets Förfrågan företagsuppgifter, bara för myndigheter med avtal, via E-transport eller SHS
Skulder hos Kronofogden	Kronofogdens Skuldutdrag, för myndigheter som digital filtjänst
Underskott på skattekontot	Leverantörens eget utdrag från Skatteverket
Styrelse, vd och firmatecknare	Bolagsverkets betalda API eller en leverantör (styrelseguiden)
Domar	Inget direkt sätt: sanningsförsäkran eller leverantörens eget utdrag

Några detaljer från källorna:

• Skatteverket skriver att uppgifterna i Förfrågan företagsuppgifter får användas för att kontrollera företag i upphandlingar och för löpande kontroller under avtalstiden, också av underleverantörer i flera led. Sidan hänvisar fortfarande till 2007 års upphandlingslag (Skatteverket, läst 2026-10-27).
• Kronofogden lämnar till myndigheter aktuella mål inklusive mål med anknytning till brott, preskriberade mål, pågående verkställighet och skuldsanering. Övriga företag och allmänheten får den sammanlagda skulden via kundservice, på papper (Skuldutdrag, läst 2026-10-27). På sidan om skuldupplysning hänvisar Kronofogden till samma tjänst för skatteskulder inför en upphandling (läst 2026-10-27).
• Skattekontot kan Skatteverket inte lämna ut. Leverantören kan skicka ett utdrag direkt till dig från Skatteverkets e-tjänst (Skatteverket, läst 2026-10-26).

Hur F-skatten kontrolleras maskinellt står i Kontrollera organisationsnummer, F-skatt och moms via API.

Var GET /bolag passar och inte

GET /bolag har inte domar, skattekonto, skulder hos Kronofogden, F-skatt eller personnummer, och är inte en del av Bolagsverkets registerkontroll. För själva uteslutningsprövningen behövs vi inte: Bolagsverkets tjänst blir kostnadsfri för kommunen.

Det GET /bolag har är bolagsprofil med status, styrelse och firmateckning, bokslut och historik, från Bolagsverket och SCB, med källa och hämtningstid i varje svar. Det kan en kommun använda för leverantörsregistret och för att se ändringar i styrelse och firmateckning mellan kontrollerna. Vad det kostar för en kommun står på sidan om kommuner och myndigheter. GET /bolag är inte öppet än när den här guiden skrivs.

När du inte behöver någon leverantör

För uteslutningen. Från 2028 gör Bolagsverket kontrollen kostnadsfritt och samlar sju register i ett svar. Fram till dess ger Bolagsverkets och SCB:s gratis API:er konkurs, likvidation, avregistrering och F-skatt, och Skatteverket och Kronofogden har egna tjänster för myndigheter.

Vanliga frågor

Är lagen om samordnad registerkontroll beslutad?

Ja. Riksdagen antog regeringens proposition 2025/26:177 den 27 maj 2026, och lagändringarna gäller sedan 1 juli 2026. Förordningen (2026:890), som säger vad Bolagsverket ska kontrollera, gäller från samma dag.

När kan en kommun börja använda registerkontrollen?

När Bolagsverkets tjänst lanseras 2028. Ett begränsat urval organisationer får vara med i en pilot som ska starta senast i april 2027, med upphandlingar enligt LOU, aktiebolag och uppgifter från Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket.

Vad kostar registerkontrollen?

Ingenting för den upphandlande myndigheten. Propositionen bygger på att kontrollen ska vara kostnadsfri, och reglerna om att inte begära intyg gäller just när myndigheten kostnadsfritt kan få uppgifterna elektroniskt.

Kan vi sluta begära sanningsförsäkran nu?

Inte för brotten, enligt vår bedömning. Reglerna gäller när myndigheten har möjlighet att få uppgifterna via registerkontrollen, och det har den inte förrän den är ansluten. Även efter 2028 kan en försäkran behövas för det som registren inte visar, till exempel de frivilliga grunderna.

Kan vi kontrollera underleverantörer?

Ja. Förordningen gäller leverantörer, företag vars kapacitet åberopas och underleverantörer, både när upphandlingen avgörs och under avtalstiden.

Kan ett privat företag använda registerkontrollen?

Nej. Bolagsverket gör kontrollen på begäran av upphandlande myndigheter, upphandlande enheter, regioner och behöriga myndigheter i andra EU- och EES-länder. Ett företag som själv köper in utanför upphandlingslagarna har inte tillgång.

Gäller kontrollen utländska leverantörer?

Nej. Förordningen gäller inte utländska leverantörer, underleverantörer eller sökande. Finns en motsvarande tjänst i ett annat EES-land ska den användas, enligt propositionen, avsnitt 9.2.